– Familjerna har olika behov och preferenser. En del vill vara med om allting, medan andra vilar, är för sig själva, vill vara på tu man hand med partnern eller tillbringar tid med barnen. Viktigast är att de får en paus från den stressiga vardagen för att känna efter vad de behöver och ladda batterierna, säger Katarina Fagerström, sakkunnig i familjearbete på Folkhälsan.

Lägren riktar inte sig till någon viss typs familjer eller familjekonstellationer, utan till dem som inte har förutsättningar att åka på semester. Det kan handla om en akut kris, en svårhanterlig vardag eller inkomst- och hälsorelaterade svackor.

– Det finns en poäng i att deltagarna inte har samma diagnoser eller problematik. Vad som leder till att det krisar till sig för familjen kan bero på så olika orsaker, säger Fagerström.

Bland föräldrarna är det just samtalsstödet och gemenskapen som brukar uppskattas mest.

– Det är viktigt att få träffa föräldrar i liknande situation och dela sina erfarenheter. Trots att utmaningarna kan se väldigt olika ut, hittar de nästan alltid en hel del gemensamma nämnare. Vi vill i första hand satsa på den kraft som familjen besitter, hellre än att lägga fokus på problemen.

Då föräldrarna samtalar får barnen ha det kul tillsammans med lekledarna, som spelar flera viktiga roller under lägret: underhållare, tröstare, konflikthanterare, samspelare, samtalsstöd och bollplank. Lekledarna brukar bli högt uppskattade, i synnerhet då de ordnar vattenlekar i spahotellets roliga bassänger.

– Barnen skulle kunna simma dygnet runt. Många lär sig de facto att simma under lägret. De kan vara fem före simkunniga när de kommer hit och ett tu tre så kan de simma, säger Fagerström.

Hon tycker att en av de klart mest givande stunderna under lägret är att få följa med hur föräldrarna sinsemellan delar med sig av svårigheter, men även hopp och praktiska tips.

– Oj nej, de här människorna har väl inte ha några problem, det är bara vi som har det, är en vanlig första reaktion bland deltagarna. När de lär känna varandra, inser de ofta en massa saker som de inte har tänkt på tidigare, att många andra också har det tufft just nu.

Så här används pengarna från luciainsamlingen till förmån för utsatta barnfamiljer:

Under åren 2014–2020 samlar luciainsamlingen in medel för att på olika sätt stödja barnfamiljer som har det svårt i sin vardag. Varje år får vi närmare 200 000€ till insamlingen. Det är vi mycket tacksamma för! 

De insamlade medlena används bla. till:

• FamiljeKraft-läger

• Arbetet med att förbygga våld i nära relationer

Utsatta familjer – de finns närmare än du tror

Det finns många olika orsaker till att barnfamiljer har det tungt. Till exempel fattigdom, sjukdom eller brist på nära stödjande relationer gör att många familjer löper risk för att bli utmattade och inte orka med sitt föräldraskap trots att viljan och förmågan till gott föräldraskap finns.

Läger och kamratstöd ger kraft

FamiljeKraft-lägren ger föräldrarna möjlighet att under några dagar lämna de vardagliga sysslorna och i stället få tid att fundera på sitt föräldraskap, medan barnen ges möjligheter till fritidssysselsättningar man kanske annars inte kunde få pröva på. Utvärdering har visat att föräldrarna känt sig stärkta direkt efter lägren men även under en längre tidsperiod efteråt. För barnen har det gett ett livslångt minne av att ha fått ett aktivitetsfyllt lov, i synnerhet om familjen lever med ekonomiska svårigheter.

Familjerna ansöker om att få komma med på lägret och ska då lämna in ett utlåtande av till exempel en socialarbetare i hemkommunen om behovet av stöd.

Våld i nära relationer

När föräldrarna är utmattade och utsatta kan det också leda till våld i nära relationer. I det våldsförebyggande arbetet ligger fokus på barnen. I situationer där barn blivit åskådare till våld behöver de få en möjlighet att hitta ord på sina upplevelser trots att de kanske inte själva blivit utsatta för våldet.

Våld påverkar hela kroppen, även hjärnans funktionsförmåga. Arbetet med att öka professionellas mod att ta våld i nära relationer till tals och erbjuda barn samtalsmöjligheter fortsätter. Trappan är en metod att systematiskt via 4–8 samtal gå igenom det som barnet eller den unga upplevt. Folkhälsans Trappan-arbete startade i samband med luciainsamlingarna 2008–2010.